Kampen mot sjöröveri i Adenviken och situationen i Somalia

Stockholm |

Somalia har länge ansetts vara en kollapsad stat, där väpnade konflikter har härjat i decennier med förödande konsekvenser för landets invånare. Befolkningen har försatts i djup fattigdom och ett starkt beroende av internationellt bistånd. Samtidigt utanför Somalias kust, genom Adenviken, passerar stora mängder varor som en del i världshandeln. Adenviken är en mycket viktig transportsträcka för många länders export- och importrutter. Under många år har denna vik varit en plats för sjöröveri och utpressning. Pirater har tagit sig ombord på fartyg med vapen och kidnappat besättningar för att pressa anhöriga och rederier på en lösensumma. Situationen i Adenviken har förbättrats under senare år genom en rad åtgärder. Vilka dessa åtgärder är och hur situationen ser ut i regionen idag var frågor som diskuterades under ett seminarium anordnat av Folk och Försvar den 26 mars i år och som kommer att analyseras i detta inlägg.

Situationen utanför Somalias kust har länge hotat världsekonomin. Ungefär 20 % av världens handel går igenom passagen förbi Somalia och Jemen genom Suezkanalen i Egypten och ut i Medelhavet (och vice versa). Företagen som använder sig av denna passage investerar miljarder dollar på olika förebyggande åtgärder. Exempelvis spenderar många företag mer pengar på bränsle, för att kunna köra snabbare förbi Adenviken, eftersom det inte finns något rapporterat fall där fartyg som har kört snabbare än 18 knop har kunnat stoppas av pirater. Många fartyg har numera beväpnade säkerhetsstyrkor ombord för att skydda besättningen. Enligt Bloomberginstitutet kostar säkerhetsåtgärderna ombord rederierna ca 1,16 miljarder dollar tillsammans.

Utöver åtgärderna från företagen själva har även ett flertal regeringar beslutat att bidra med deras marina styrkor i kampen mot det sjöröveri som råder i Adenviken. Bland annat har Sverige bidragit vid två olika tillfällen. EU: s första uppdrag, som initierades i december 2008, fick stöd från FN: s säkerhetsråd. I mandatet ingick det bland annat att skydda fartygen samt förebygga piratattacker. Under april månad i år kommer det tredje bidraget från Sverige att ingå i EU: s beskickning EUNAVFOR och det svenska mandatet pågår fram till augusti (2013).[3]      

Antalet attacker från pirater har minskat kraftigt under det senaste året och anledningen till detta är en del vidtagna åtgärder. Flera fartyg som passerar i Adenviken har numera, som nämnt ovan, beväpnade säkerhetsstyrkor ombord och inget sådant fartyg har piraterna lyckats kapa. Många fartyg har även satt i system att ha säkerhetsutrustning runt fartygen så att inga pirater kan ta sig upp på fartygen. Att området kring Röda havet, Adenviken och Arabiska havet har patrullerats av olika länders sjöstridskrafter har också bidragit till den positiva utvecklingen med minskad pirataktivitet.

Alla dessa åtgärder har minskat aktiviteten och fartygens besättning kan känna sig säkrare. Samtidigt är det viktigt att tänka långsiktigt. Dessa personer som ägnar sig åt sjöröveri är oftast mycket desperata människor. Arbetslösheten är utbredd och de som en gång ägnade sig åt fiskenäringen såg vattnet utanför Somalias kust tömmas på fisk av illegala fiskare. För en somalier med enkla fiskeredskap var det omöjligt att tävla om fisken med stora trålare. Självutnämnda ”kustbevakare” sattes in och bordade dessa fartyg och tvingade besättningen att betala böter för det illegala fisket. Snabbt insåg många att det var mer lönsamt att kräva pengar i utbyte än att fiska och sjöröveriet blev den nya arbetssysslan.

Den rådande situationen i regionen pekar på många saker. En mycket viktig åtgärd för att sjöröveriet ska upphöra är att ge folk andra möjligheter att försörja sig. Arbetslösheten och den utbredda fattigdomen måste bekämpas. Laglöshet och instabilitet får inte råda. Samtidigt som mycket är dystert finns det strimmor av hopp. Situationen i Somalia börjar förbättras. I en rapport från Organisationen för ekonomisk samarbete och utveckling (OECD på engelska) ges exempel på hur Somalia har utvecklats. Bland annat har exporten ökat med 47 % under 2010 och situationen i den självutropade staten Somaliland har förbättrats när det kommer till rättssäkerhet, demokrati och säkerhet.

Kvinnors rättigheter är också ett område som börjar komma upp på agendan allt mer. Det finns många människorättsaktivister som kämpar för att kvinnor ska få ta mer plats. Bland annat bör det nämnas att i Somalias nya konstitution (2012) har kvinnlig omskärelse förbjudits. Detta är något som berör ca 96 % av landets kvinnor. Arbetet med att ändra inrotade traditioner och ändra folks vanor kommer att ta tid. Det behövs mycket arbete i praktiken för att detta ska träda i kraft i samhället, men samtidigt är det ett steg i rätt riktning för landets kvinnor.

Omvärlden behöver engagera sig för de positiva krafter som finns i Somalia. Det internationella samfundet måste sätta in resurserna i mer långsiktiga projekt. Exempelvis måste de demokratiska krafter som finns i bland annat Somaliland stöttas med utbildning och träning. Samtal måste äga rum med representanter för landets olika regioner och omvärlden måste lyssna på vad de behöver för att själva kunna förbättra sin situation.

Somalia har länge präglats av krig, fattigdom och laglöshet. Detta börjar förändras, det börjar bli bättre, även om landet har en lång och krokig väg att gå. Vi måste uppdatera vår syn på regionen.

Freds- och konflikvetare

Norah Avielle



[3] Fakta från Försvarsmakten, talare under seminarium.

 

Taggar

Tillbaka

Lägg till en kommentar