Försvars- och Säkerhetsakademin är en unik och exklusiv utbildning för dig som vill fördjupa dina kunskaper inom det försvars- och säkerhetspolitiska området och som vill lära känna det säkerhetspolitiska etablissemanget inifrån.

Den erbjuder inspirerande föreläsningar, praktiska besök i vardagen och ger tid till samtal och reflektion.

Försvars och Säkerhetsakademin 2014

Fyra heldagar under vårenterminen 2014 samlas akademin.

Säkerhet tillsammans med andra

Fredagen den 14 mars 2014, kl. 09:00-17:00

Säkerhet tillsammans med andra

Fredag 14 Mars, 2014

Sverige står inför nya utmaningar. Världen förändras och Sveriges säkerhetspolitik vilar idag på andra grundvalar än den tidigare neutralitetsdoktrinen. Över 20 år har gått sedan murens fall och Sovjetunionens upplösning. Krigen på Balkan blev ett djupt sår i ett nytt Europa och vid krigsslutet förändrades perspektiven. Slutet av det förra milleniet andades optimism och framtidstro. Nya samarbeten inte minst inom ramen för den växande Europeiska unionen blev garanten för svensk säkerhet.

2001 förändrades historien och efter attentatet mot World Trade Center den 11 september splittrades den globaliserade världen längs nya konfliktlinjer. Kriget mot terrorismen blev ett samlingsbegrepp som ledde till krigen i Afghanistan och Irak samt flera lågintensiva konflikter. Sveriges samarbete med Nato fördjupades och vi deltog allt mer aktivt i den militära insatsen i Afghanistan. Säkerhet skulle skapas utifrån och in och den svenska säkerhetspolitiken koncentrerades till internationella åtaganden.

Parallellt utmålades klimatförändringarna som den främsta utmaningen för vår generation och en bredare syn på säkerhet växte sig stark. Militära förmågor var i detta perspektiv ett verktyg bland flera för hur säkerhet skulle byggas. Likaså blev synen på säkerhet inte bara en angelägenhet för staten utan också betoningen på individens säkerhet blev allt mer tydlig. Detta innebar ett större fokus på hur olika grupper påverkas olika av skeenden. Här började exempelvis kvinnors roll inom krig och fred ses som en säkerhetspolitisk fråga.

Men världen upphör inte att förändras. I finanskrisens spår växer murarna mellan länder och högerextrema krafter syns återigen på gatorna och i Europeiska parlament. Kriget i Afghanistan är ur ett svenskt perspektiv över och fokus för det militära försvaret är återigen närområdet. Utvecklingen i Ryssland är negativ och även om militära hot inte föreligger så prövas återigen Europa. Ett Europa som inte heller står i ensamt fokus utan maktförskjutningen österut mot Kina och Indien blir allt mer påtaglig.

Idag vilar svensk försvars- och säkerhetspolitik i beslutet att grunden till säkerhet skapas tillsammans med andra. Men vad betyder det egentligen?

Den gemensamma Europeiska försvars- och säkerhetspolitiken står tillbaka och i Nato diskuteras återigen territorialförsvar. Vilka konsekvenser får detta för Sverige som vilar i det förstnämnda och står utanför den sistnämnda? Tillsammans med vilka ska svensk säkerhet byggas och vad ska vi egentligen säkra oss mot?

Försvars och Säkerhetsakademins första utbildningstillfälle tar sin utgångspunkt i de övergripande säkerhetspolitiska trenderna i världen och vilka konsekvenser detta har för Sverige.

När samhällets förmågor prövas

Fredagen den 11 april 2014, kl. 09:00-17:00

När samhällets förmågor prövas

Fredag 11 April, 2014

Från tillbud till extraordinära händelser – en mening som förpliktigar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till uppgift att arbeta i hela detta spektrum, från det lilla till det stora, före, under och efter krisen inträffar. Men det operativa ansvaret vilar i huvudsak på andra aktörer.

För att försöka förstå det svenska krishanteringssystemet måste man utgå från det moderna samhällets behov och samtidigt bottna i de grundläggande principer som fördelar ansvaret mellan olika aktörer.

Vi lever i värld som blir allt mer högteknologisk och informationsberoende och historien har visat oss att behovet av krismedvetenhet växer i samma takt. Påfrestningar på infrastrukturen i samband med stormen Gudrun visade återigen hur sammanlänkat vårt samhälle är. Flöden av energi, information, kommunikation och livsmedel är knutna till varandra och alla är nödvändiga för att samhället ska fungera.

Svenska medborgare i en globaliserad värld kan befinna sig på platser på andra sidan jordklotet. Flodvågskatastrofen i Thailand lärde oss att den nationella krisberedskapen därför också behöver vara internationell. Utvecklingen av en välfungerande krishantering går emellertid framåt. När kriget i Libanon bröt ut 2006 hade vi lärt av historien och kunde i befintliga strukturer evakuera tusentals svenskar undan konflikten. Och när en tyfon drabbade Filippinerna hösten 2013 var den svenska beredskapen god – med kort varsel fanns såväl personal och materiel på plats för att hjälpa de drabbade.

Samtidigt menar många att ”krishanteringssystemet är alltid bäst på att hantera den katastrof som just ägt rum”. Riskerna för att återigen drabbas av det oväntade är ständigt närvarande och när det okända inträffar prövas vår förmåga på nytt.

Hur förbereder sig samhället för att hantera det oväntade? Och vad har det gemensamma egentligen till uppgift att skydda? Vilket ansvar har myndigheterna i ett samhälle där stora delar av det som en gång varit statligt nu är privat? Och vilket ansvar har du som individ?

Försvars och Säkerhetsakademins andra tillfälle utgår från vårt gemensamma ansvar för samhällets skydd och beredskap.

Att försvara Sverige och svenska intressen

Fredagen den 16 maj 2014, kl. 09:00-17:00

Att försvara Sverige och svenska intressen

Fredag 16 Maj, 2014

Plikten lades vilande och ersattes med frivillighet. Reformen som förändrade Försvarsmaktens personalförsörjning ställer krav – inte bara på den egna myndigheten utan på samhället i stort. Såväl politiken som samhället påverkas och många aktörer behöver ta ansvar för reformen. Övergången till en yrkesarmé aktualiserade den mest grundläggande frågan för försvarspolitiken – vilka krav ställer vi gemensamt på Försvarsmakten och till vilken kostnad?

Försvarsmaktens verksamhet och förmåga styrs av de säkerhetspolitiska beslut våra folkvalda har fattat. Sveriges internationella åttaganden, stödet till det civila samhället och skyddet av vårt territorium är alla tre viktiga pelare i den nya Försvarsmakten. Såväl personal som materiel måste därför vara snabbt användbara för att fylla dessa uppgifter – till den nivå och med den förmåga som de ekonomiska ramarna tillåter. Försvarsmaktens förmåga har diskuterats och kommer att diskuteras under de kommande åren då reformen pågår. Under den tiden kommer dock inte omvärlden och politiken att sluta förändras.

I januari 2013 väcktes debatten om Försvarsmaktens förmåga att försvara landet mot ett fientligt angrepp. Uttrycket ”enveckasförsvaret” blev flitigt använt medialt. Enligt den beskrivningen ska Sverige, när reformen är genomförd, kunna försvara landet mot ett avgränsat väpnat angrepp mot en begränsad del av landet i en vecka. I den debatten som följde blev skillnaden mellan perspektiv tydlig. För många var skillnaden mellan dåtidens invasionsförsvar mot nytidens insatsförsvar allt för stor och flera kritiska röster och krävde att Försvarsmaktens förmåga höjdes. Ur ett annat perspektiv menade vissa att den förhållandevis lägre förmågan till skydd av territoriet kan förklaras av att ett militärt hot mot Sverige inte föreligger och att nivån därför är naturlig. Oavsett de olika perspektiven på operativ förmåga så kvarstår urspungsfrågan: vad ska Försvarsmakten användas till och till vilken kostnad?

Under Försvars och Säkerhetsakademins tredje utbildningstillfälle möter vi Försvarsmakten – i vardagen och myndighetens ledning, i de utmaningar och möjligheter reformen för med sig.

Hur skyddar vi demokratin?

Fredagen den 13 juni 2014, kl. 09:00-17:00

Hur skyddar vi demokratin?

Fredag 13 Juni, 2014

Det som var ett hot mot vår säkerhet igår kan vara en orsak till samarbete och fred imorgon. Hoten förändras över tid och med den förändringen följer också nya verktyg att söka skydda det som hotas. Men vilka är hoten idag och vilka metoder använder vi för att skydda oss?

Under hösten och vintern avslöjades att den amerikanska underrättelsetjänsten genomför en omfattande underrättelseinhämtning mot såväl politiska institutioner som enskilda individer över hela världen. Efter att media uppmärksammade att Sverige samarbetar med USA inom detta område hamnade den svenska signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt mitt i debatten.

Samtidigt är underrättelser viktiga för att skapa underlag för de politiska besluten och regelverket för hur myndigheten får agera är omfattande. Men till vilket pris ska militära och polisära underrättelsemyndigheter få verka? När ska gränsen dras för vad en stat ska få göra – mot andra stater och mot enskilda individer? Inhämtningen av underrättelser sker i det fördolda och kunskapsskillnaden mellan stat och individ ställer höga krav på myndigheternas transparens, tillgänglighet och förtroende. Finns det en diskrepans mellan myndighetens uppdrag och allmänhetens uppfattning om de lagverk som omger detta?

Att makten kritiskt granskas är ett av demokratins fundament. Rätten att skriva och uttrycka sina åsikter är grundläggande för samhället. Men det finns inte alltid en rak linje mellan det som händer i världen och det som medier faktiskt rapporteras om. Såväl politiska som mediala intressen bidrar ofta till en mer kortsiktig offentlig debatt. Inte minst ekonomiska intressen blir ledande när mediehusen gör sin prioritering av vilka nyheter som får mest uppmärksamhet. Kan vi lita på att det som skrivs och sägs i medierna ger en rättvisande bild av verkligheten?  Och granskas makten tillräckligt?

Kvar står frågan om vilken roll vi spelar för en säkrare värld. Kan vi påverka världens utveckling till det bättre och hur bygger vi demokratiskt trygghet även för de som inte vill vara en del av den?

Avslutningsvis: lever vi en säkrare värld idag än i går? Och hur säkra kommer vi att vara imorgon?

Försvars och Säkerhetsakademins fjärde och avslutande utbildningsdag tar sin utgångspunkt i begreppen: hot, skydd och demokrati.

Ansök till Försvars och Säkerhetsakademin 2014!

 
Intygan*
 

Sista ansökningsdag

Sista ansökningsdag 31 januari 2014

Mer information

När du ansöker till Försvars och Säkerhetsakademin så intygar du att du är medlem i en av Folk och Försvars medlemsorganisationer.

Utbildningens samtliga moment är obligatoriska och frånvaro ska styrkas i god tid innan utbildningstillfället.

Föreläsare 2013

Nedan finns några av de föreläsare som medverkade under akademin 2013.

Anna Jardfeldt

Direktör

Utrikespolitiska institutet

Linda Nordin

Generalsektreterare

Svenska FN-förbundet

Veronika Wand-Danielsson

Ambassadör

Svenska delegationen vid Nato

Erik Windmar

Rådgivare

Europeiska kommissionen

Sverker Göranson

Överbefälhavare

Försvarsmakten

Erik Lagersten

Informationsdirektör

Försvarsmakten

Svante Werger

Kommunikationsdirektör

MSB

Helena Lindberg

Generaldirektör

MSB

Anders Thornberg

Säkerhetspolischef

Säkerhetspolisen